5 dagar kvar...

Nu känns det äntligen riktigt nära till bebis tittar ut och jag går ständigt och känner efter och letar tecken på att det skulle vara på gång. Har haft väldigt mycket sammandragningar och förvärkar men jag får nog ge mig till tåls och acceptera att det inte är jag som bestämmer när hon ska komma.

Var ute på en riktig långpromenad med Sara och lilla Elise idag. Över en timme var vi ute och det är så härligt nu när solen riktigt värmer.
Snacka om att vi bor på landet. Vi gick på riktiga landsvägar och på hela rundan mötte vi endast en bil och en annan fotgängare. Däremot såg vi gott om hästar, videung och så gick vi förbi en fårhage med massa söta lamm. Måste ta med Viggo dit så han får se!

Sitter och skriver från min nya dator som Ozzy kom hem med idag. En mini-PC. Min lap-top gick sönder efter knappt ett år och nu har vi äntligen fått ut pengar för en ny på försäkringen.
Känns ju bra eftersom vi annars bara har datorn som är inkopplad till TVn.

Viggos nya favorit är den, enligt mig, enormt jobbiga svensk-engelsk-talande TV-figuren Händiga Manny och han blev alldeles till sig av lycka när Natta och David kom hem från London med denna snygga out-fit till honom:


Stilig kille va?! ;)


Röj i uterummet...

Idag är solen tillbaka tack och lov och med den blir ju också humöret bättre... trots att jag inte sovit så mycket alls.
Oscar somnade framför TVn igår och kom och la sig vid 4-tiden och sen dess har jag varit vaken bortsett från en halvtimmes powernap.

Var helt död igår och idag känner jag också hur tungt allt börjar bli och hur trött jag är. Känner mig som en gammal tant men det känns ju inte bättre att bara sitta här hemma och känna efter hur man mår utan jag måste trots allt försöka hålla mig lite sysselsatt.
 Tog tag i vårat hämska uterum som tills nu fått agera förråd/skräprum.
Har ju som jag gnällt om redan tidigare, inga pengar att lägga på hemma-fix just nu men det kostar ju inget att städa och leta fram lite fina grejjor här hemma att dekorera med. Kan ju bara bli bättre än va det var innan!

Före:


Efter:



Går för övrigt in i vecka 39 idag och så här beskrivs det:

Kroppen: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn!CHECK! Nu är du klar med förberedelser och du är redoCHECK!. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otåligCHECK! samtidigt som man kan känna rampfeber.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.

Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.

Nu ska jag passa på att försöka vila en stund på soffan innan mina killar kommer hem♥


Från snö till sol och sen tillbaka igen=(

Var jätte-laddad och positiv när jag vaknade men sen när vi satt vid frukostbordet och tittade ut och såg hur det bara började vräka ner snö så vill man ju bara tillbaka till sängen och stoppa huvudet under täcket resten av dagen. Det som var så fint och skönt ute igår!

Då åkte jag och Viggo tidigt med Oscar som skulle mecka. Vi hoppade av hos mamma och pappa och åt en långfrukost med dom.
Sen skjutsade mamma oss hem igen och så satt vi ute i solen och åt bullar=)

I eftermiddag ska vi på kusin-kalas då Loppan fyllde 5 i fredags. Viggo är superladdad och har frågat om det är dags sen kl 6 imorse.

Hade tänkt att vi skulle ta oss till Solna först och handla lite små-grejjor. Bland annat nåt fint att slå in Lovis present i men nu överväger jag starkt att bara åka till Konsum och kolla om dom har inslagspapper och sen kanske röja det värsta i uterummet, kanske våren får lite hjälp på traven om jag gör det?!

  

"Att städa upp efter barn är som att skotta medans det snöar"


Home make-over, Yes please!!

Idag har jag inte fått mycket gjort...eller "inte fått mycket gjort", jag har snarare inte fått nånting alls gjort. Har knappt rört rumpan från stolen framför datorn bortsett från dom tillfällen jag varit tvungen att stilla min hunger eller mina så kallade cravings.

Jag längtar desperat efter att komma i ordning här hemma, få fint i varenda liten vrå, göra ordning beisens rum, Viggos rum, uterummet, köket, bygga in förrådet...You name it!
Jag VET, man kan ju inte göra allt på en gång och som vi har det just nu kan vi ju knappt göra nåt, men jag slutar inte drömma och längta för det.

O. vill ju just nu lägga all tid, energi och pengar han/vi har på att få igång sin rallybil och jag kan förstå det, han har velat det såå länge och det är hans största intresse och det är han som ärligt talat ensam drar in cashen här hemma just nu. Dessutom har han inte lika stort behov eller intresse av att ha det speciellt snyggt hemma som jag så jag forsätter i stället att längta och drömma för när hans bil är klar, då minsann ska vi fixa fint här hemma sägs det!?
(även om han gärna redan nu kunde färdigställa våran för längesen påbörjade trapp-renovering) =)

Hursomhelst så fick jag ett litet ryck idag och skickade iväg två ansökningar till inrednings-TV-program...Risken är väl näst intill minimal att någon skulle nappa men det kan ju vara värt ett försök iaf.
Dom projekt jag skrev att vi i första hand ville ha hjälp med var köket och uterummet/pensionärsbunkern!


Pärlspont, blå-lila luckor och zink-diskbänk försvinn!


Nu är det dags att sätta fart, ska hämta Viggis så ska vi åka och hälsa på Steffie och Hector♥


En bättre dag...

Har bestämt att denna dag minsann ska bli bättre än gårdag och shit va effektiv jag är just nu då jag samtidigt som jag sitter här och bloggar också sitter i telefonkö hos försäkringskassan (plats 297 har jag BTW just nu och mitt samtal beräknas kopplas fram om ca 22 minuter) och avnjuter min mumsiga frukost som idag består av keso-avokado mackor med skinka, grapefrukt, kaffe och apelsinjuice. Yummie!

O. lämnade på dagis idag så jag kunde ligga kvar och ta det lungt. Är så nöjd med att jag senaste nätterna bara vaknat och behövt gå upp ca 2-3 gånger till skillnad mot tidigare nätter då jag säkert varit uppe tio gånger.
Tycker också att magen ser ut att ha sjunkit ner ganska mycket nu och det känns också då det är mycket lättare att andas.
Förkylningen är också nästan helt borta så som sagt idag känns helt enkelt som en positivare dag och en positivare Sofia. Ny dag, nya tag!


Kanonkulan v. 38


Mmm..


Jitterbuggar och oflyt...

Vissa dagar går bara inte riktigt som man vill och man möter den ena lilla motgången efter den andra, man har oflyt helt enkelt och idag har varit en sån dag för mig.
Krångel och tråkigt besked från försäkringskassan, tjafs med trotsig 3-åring, graviditetskrämpor, sambo som man knappt hunnit se skymten av senaste dagarna och annat små-tjafs som tillsammans blev oflyt som sagt.

Efter middagen fick jag nog och bestämde mig för att rycka upp mig och slappna av lite.
 Jag och Viggo tog oss till våran lilla Konsum för att handla bak-grejsimojs och tänk va så lite kan göra ett barn glad, som att få sitta i framsätet den super-korta färden till konsum och att därinne faktiskt få springa för en gång skull och att få köpa godis till sin kusin (inte ens till sig själv). Jag borde nog lära mig ett och annat av den lille mannen ju! Bryta lite på "reglerna" ibland och inte vara så hård mot mig själv alla gånger, allt behöver inte vara i sin ordning jämt och att uppskatta små vardagssaker!

Viggo har varit uppe tills nu eftersom han fick göra egna blåa bil-kakor. Dom ser inte så jättesmakliga ut kanske men han tyckte det var jättekul och både tryckte ut dom och pärlsockrade själv!

Själv gjorde jag Jitter-Buggare. Fick syn på sånna i en av mammas tidningar och kom att tänka på min söta mormor som ofta gjorde sånna. Har svårt att tänka mig att dom blir lika goda som hennes men nostalgi blir det i alla fall!

Nu är jag i v. 38 och det närmar sig med stormsteg (tack och lov)=)

Så här står det om denna vecka:

Kroppen: Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt.
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.
 
Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång. Vikt 3 200 gram.

Ville pröva mammas glasögon...












Busigt barn och nybakade bullar...

Snacka om att det märks att en viss liten man varit hemma en hel vecka nu och börjar tröttna rejält.

Dagen började bra med bullbak där till och med lilleman va med och kavlade och gjorde några egen designade bullar men sen efter bull-svensson-myset tog lilla djävulen plats i den söta pojkens kropp och han var inte alls så trevlig som han såg ut helt plötsligt. Sen dess har det varit ett par timmar av trots, bråk, fula ord och matvägran. Och jag är nu "faktist inte längre min bästa kompis". Ajdå!?

Nu har lilla djävulen fått hålla sig inne på sitt rum en stund för att åter förvandlas till den lilla snälla pojken igen så om en stund får vi nog ta oss ut i solen för att samla lite positiv energi och ta nya tag tillsammans.
Vi är ju båda iaf. äntligen näst intill friska och krya nu och jag hoppas, hoppas, hoppas att vi kommer få förbli det fram till och med när lillasyster kommer.



På tal om bullar i ugnen...
Var hos barnmorskan på kontroll igår och allt ser så fint ut och den lilla är fixerad nu och redo att komma ut (om jag får bestämma). Alla mått såg bra ut, bara mitt blodtryck som var lite högt men det brukade det tydligen vara så här på slutet. Vi gick också igenom lite om den kommande förlossningen och jag sa att jag nog skulle köra på med epiduralen även den här gången och att jag absolut inte heller denna gång vill prova den skrämmande lustgasen men eftersom Viggo föddes bara 1,5 timme efter jag fått EDA sa hon att det den här gången mycket väl kan bli så att jag inte hinner få nån dpidural alls och att jag då borde tänka om kanske ang lustgasen. Hrm, jaja..jag får se om jag vågar...får ta det som det kommer!
Håller på att längta ihjäl mig och har en hel del förvärkar. Varje gång får jag förhoppningar om att det ska va på riktigt så när det väl är dags kommer jag väl istället tro att det inte alls är det!


Sjukstugan...

Vi som har varit lyckligt lottade från alla magsjukor, förkylningar och diverse flunsor har nu avlöst varandra här hemma på sista tiden med både det ena och det andra känns det som.

Nu är det Viggo som är risig...har haft feber till och från, ont i halsen och äter nästan inget. Han som brukar vara världens matvrak och aldrig varit borta från dagis mer än tre dagar i sträck.
Va ner till vårdcentralen idag med honom och det va såklart (och som tur är) bara ett vanligt virus men han fick ta urinprov som visade att han dricker alldeles för lite så nu försöker jag tvinga i honom diverse goda drycker vilket dock går lite sisådär.
Han är i alla fall jädrans stolt över att han fick en sån där tapperhets-"medalj" efter att ha lämnat blodprov, precis likadan som man själv fick när man va liten.



Nu blir det barnprogram så man själv kan passa på att smyg-lura lite på soffan=)


Long time...

Jaha, då var man tillbaka här igen och behöver knappast uppdatera på vad som hänt sen sist för även om det va evigheter sen jag skrev så gör jag inget annat än att väntar och väntar nu...

Är nu i v. 37 och så här står det i graviditetskalendern:

Barnet ökar fortfarande i vikt, men växer inte så mycket på längden längre. Barnet är fullt medvetet. Det lagrar näring i sina organ för att klara eventuella påfrestningar vid förlossningen. Barnet tränar sina lungor genom att dra in och trycka ut fostervatten i dem. Ändå är lungorna de sista av barnets organ som mognar. Nu ligger de flesta startklara med huvudet nedåt. Om inte, brukar man försöka vända det.

Vikt 3 kg.

Det kan vara dags när som helst nu, men ta det lugnt. Många går längre än 40 veckor, särskilt förstföderskor. Att föda mellan vecka 37+0 och fram till vecka 41+6 anses normalt. Ditt fundusmått har planat av nu och växer inte lika snabbt. Många barn sjunker djupare ner i bäckenet nu. Det är vanligare om du fött barn tidigare. Brösten producerar redan råmjölk. Bäckenet är utvidgat.

Jag hade gått upp 12 kilo hitills den här graviditeten till skillnad från när Viggo låg i magen då vågen visade +25 kilo. Nu har jag senaste fyra-fem dagarna gått back nästan 4 kilo på grund av den hämska magsjukan jag åkte på i slutet på förra veckan.
Känner verkligen hur min magsäck krympt då jag inte alls kan svulla lika mycket...men det är nog snart back to normal.



Igår va jag totalt jäkla less på att bara sitta hemma. Jag behövde komma iväg och göra nånting och eftersom jag och O har helt olika viljor blev det en kompromiss. Först Biltema för inköp av lite bil-delar (en del visserligen till min bil så jag ska väl inte klaga) och sen en sväng på HM.
Jag har hitills i princip knappt inhandlat nånting till bebisen och vi har istället fått ärva en massa fint och så har mina söta föräldrar hjälpt till och bidragit med lite saker.
Hursomhelst så inhandlades en rosa filt, då jag ansåg att storebrors kill-filtar inte duger riktig och en liten minimössa att ta på sig när man tittar ut i stora vida världen.


Nu ska jag rycka upp mig och fräscha upp mig så gott jag kan för att bege mig iväg en stund. Blir så seg av att bara sitta här hemma och känna efter hur höggravid och trött jag är och dessutom går ju tiden så sakta då.

Ska hjälpa syrran och hämta hennes söt-fisar i eftermiddag så då tar jag med Viggo hem till dom och hänger där. Perfekt eftersom O ändå skulle ut till garaget och sin andra älskling;)


RSS 2.0